söndag 8 mars 2015

Morgonstund...

Klockan hade inte hunnit bli 6 på morgonen när sonen och jag tog på oss ytterkläderna. Tittade vi åt ena hållet såg vi månen gå ner bakom träden. Tittade vi åt andra hållet såg vi de rosa färgerna som antydde att solen var på väg upp. Tranorna sjöng och vi gick viskandes genom skogen mot en av åkrarna där de brukar stå. En kille kom cyklande med ett kamerastativ i sin packning. "Han var inte pigg" sa sonen. Killen svängde bestämt av mot mossarna och missar helt de två tranorna som stod några hundra meter ut på åkern i motsatt håll. 5-6 stora korpar flög över oss. Vi smög längre fram. Tranorna bredde ut sina enorma vingar, sprang några stora steg och flög snabbt bort. På bara några minuter har månen försvunnit och den glödande solen stiger. Det gäller att njuta av varje sekund.

I öster började det ljusna

I väster såg vi månen gå ner
 
Redan innan vi hunnit lämna trädgården såg vi en trana flyga.

Jakttornet/utkikstornet längs mossaspåret (gamla torvjärnvägen)

 Som om någon målat med akvareller över himmelen

Kan det bli vackrare? Solen riktigt glöder.
Hur kan någon säga att det är slumpen som skapat allt detta vackra?

God morgon!