söndag 20 juli 2014

Min bästa väns bröllop

I lördags gifte sig min bästa vän. En helt fantastisk tjej som jag känt sen kyrkansbarntimmar. (Hmm hur gammal är man då 3, 4, 5? Jag har känt L i ca 30 år. Tjosan lite gammal känner man sig helt plötsligt.) Vi har skrattat tillsammans, gråtit tillsammans, vi har hamnat i de mest pinsamma situationer tillsammans. L är en tjej som inte gör saker bara för att alla andra gör det. Hon vågar vara sig själv. En äkta vän som vågat vara brutalt ärlig när ingen annan sagt något. Jag älskar och respekterar henne precis som hon är och jag vet att det är ömsesidigt.

Hennes make träffade hon våren 2005. Jag minns en dag då jag förstod att hon hade hittat "The One". Jag hade åkt till ICA Kvantum för att handla, och jag ser L och T på avstånd på väg in i butiken. Den innerliga blick som L hade när hon tittade på T, sättet hon smekte hans rygg innan hon tog hans hand. Det var då jag förstod att detta inte bara var en liten förälskelse, utan detta var något mycket djupare. Hennes make är en rolig, snäll och jordnära kille som är helt fantastisk mot L och deras dotter. Jag har sällan sett två personer vara så ömma mot varandra som dessa två är. Det är så härligt att se.
 


Bröllopet var så vackert. Jag började nästan gråta när jag såg bruden, och tårarna kom igen när brudens mor höll tal.

Även om brudparet var jätte vackert, klänningen helt magnifik, maten god och festen rolig så var inte det det viktiga för brudparet. Fokuset var på det viktiga: att L och T inför sina närmsta lovade varandra evig kärlek. 
 
Sonen fick sin första slips i samband med detta bröllop. Slipsen är den slips min man hade på sin när vi gifte oss som jag sydde om. Härligt att kunna återanvända saker.

Det blev svart/guldiga accesoarer till klänningen.
 
Klänningen är en helt fantastisk klänning som är kort framtill och lång baktill. Den fick jag tag på genom att en helg slänga ut frågan på Facebook om någon av mina vänner hade en klänning jag kunde låna/köpa billigt. Flera härliga vänner och bekanta svarade snabbt, och på måndagen hade en arbetskamrat en underbar klänning med sig så jag kunde prova.