Vi har sett rådjur, harar, älgar, mårddjur (den morrade på mig när jag råkade komma för nära plommonträdet som den satt och mumsade frukt), ekorrar, hjortar, rävar, glador, ormvråkar, sjöorre (kom helt plötsligt spatserande över vår gräsmatta), domherrar, hackspett, gröngöling, fladermöss, hasselmöss (den var jätte söt), mullvadar (mindre roliga att ha i gräsmattan), grävling, huggorm, bålgetingar, tranor med sina ungar (vilka dunbollar) och säkert har jag glömt några djur. Sen har vi djuret som jag har ganska mycket respekt för... vildsvinen.
"Men vildsvin är ju jätte skygga och springer så fort de hör er" har några av mina bekanta sagt. Det säger även Wikipedia att de brukar vara, och så är det oftast. Men just i våra trakter har det under vissa perioder funnits väldigt mycket vildsvin.
2010-11-25 Vinter. Det hade snöat ganska mycket och vi var alla ute och skottade snö. Vi pratade och skojade. Vi var nästan färdiga och mannen hade gått in för kvällen när jag såg något mörkt på åkern. Jag hostade högt, klappar händerna, sa "Om det är något djur kan ni börja springa nu". I den stora ringen stod 3 mellanstora vildsvin och bökade, och vägrade gå därifrån. Sprang in och hämtade stora ficklampan, lyste på dem och ropade högt "Hobbosar dags att springa". Ljuset irriterade dem nog för då började de lunka, inte springa, lunka iväg. När man kollade med ficklampan sen såg man tydligt att de gått runt hela vår trädgård medan vi var där ute. Jag är ganska glad att vi har den mindre vackra men effektiva nätstaketet.
Om ni vill se en film på "våra" vildsvinen en vanlig sommarmorgon kan ni klicka in på denna länk:
Under den period maken cyklade till och från kvällsskiftet hände det mer än en gång att han blev stoppad på vägen av att en stor flock vildsvin skulle gå över vägen. Jag kan ju säga att man är inte överdrivet kaxig när man står där på en cykel med cykelvagn, stoppad av en stor sugga som stirrar på dig medan kultingarna springer över. Ett vildsvin kan komma upp i 40 km/timmen på bara några steg.
Vi har turen att vildsvinen än så länge inte har kommit in i trädgården, om de kommer in där kan de böka upp hela gräsmatten, grönsakslandet mm på nolltid. Det har hänt någon gång att medan man går ut till garaget har man hört dem grymta till. Adrenalinpåsaget är enormt och tanken är "är de innanför staketet eller utanför?" samtidigt som man fort ser till att barnen inte hamnar i riskzonen för att bli nedtrampade av vildsvinen.
Ändå blir jag konstigt nog så otroligt imponerad när jag ser dem. Dessa gigantiska djur som springer flera tillsammans kan bli näst intill osynlig i skog och mark.
Vildsvin enligt Wikipedia
"En könsmogen hane kallas galt (äldre benämning orne) och är mellan 150 och 180 cm lång och 70 till 100 cm hög. Till längden ska läggas en ca 25 cm lång svans. Den könsmogna honan kallas sugga och är betydligt mindre än hanen. Galten väger upp till 225 kg medan suggan väger mellan 70 och 140 kg, det förekommer dock mindre suggor med blott en vikt på 40-50 kg. En hona som ännu inte fött några kultingar kallas gylta.
Vildsvinets borst är mörkgrå till brunsvart och båda könen har uppåtböjda betar – galtarnas är avsevärt större än suggans. Vildsvinet har ganska dålig syn (dock inte så dålig som ryktet säger) men en god hörsel och ett extremt bra luktsinne. Svinen kan känna lukten av en människa på nära 1 kilometers håll om vinden ligger rätt.
Det finns rapporter från omvärlden om svin som är korsningar mellan vildsvin och tamsvin som vägt långt över 300 kg, några fåtal exemplar som nedlagts har vägt runt ca 400 - 500 kg.
Vildsvin kan uppnå en ålder av 30 år"
"Vildsvinet är normalt nattaktivt men kan om det lever ostört vara aktivt och leta föda även på dagen. Ofta tar det sin daglega i en tät granplantering eller i våtmarker i närheten av odlad mark. I regel är vildsvinet extremt skyggt men det går inte att uttala sig globalt om detta, då vildsvin även omfattar förvildade tamgrisar eller vildsvin med stor del tamgrisgener, vilka är mycket mindre skygga för människan.
