Medhavd kaffe och en fralla avnjöts bland vitsipporna i backen. Det så där vårigt och härligt ute. Jag hörde fåglarnas kvitter och en bäck porla.
Minst två gånger tidigare har jag letat efter en bro som ska finnas här någonstans vid de vackra backarna öster om Sösdala. Alla gånger har varit under sommartiden, mycket grönska och långa brännässlor har lurat mig och gjort att jag har tittat på fel ställe. Där har ju funnits en väg till som knappt syns! Nu innan allt hunnit börja växa är den så mycket lättare att hitta. (Vägen är ditritad på kartan medan.)
Räcket på bron är rangligt och rostigt, så det borde man inte luta sig mot. Går man ner från bron på den lilla knappt synliga stigen kan man se den vackra stenvalvsbron. Jag är imponerad över att man lyckades bygga dem så här fina och så perfekta. Bron var väl värd att leta efter.
Den blåa pricken markerar vart bron finns |
I boken SÖSDALA - en Göingeby genom tiderna - skriver Anne-Marie Hammarlund så här om Möllebro:
”... vid Möllebro korsar man ån på en välvd stenbro om man letar sig in på den gamla landsvägen. Här tillstötte en gång en utfart från Fredriksberg, och både detta faktum och terrängens beskaffenhet motiverade en kraftig och inte alltför anspråkslös bro. Namnet Möllebro måste syfta på den närbelägna Benmöllan.”
Idag tycker vi kanske inte att bron är så kraftig och anspråksfull. Men tar vi en titt in under bron så blir vi nog lite imponerade av dåtidens byggnadskonst.