Nougatine - ätbara skålar fyllda med godheter

Under hösten har det på Barnkanalen (svt) gått ett program som heter Årets Sockerbagare. I ett av programmen visade Mattias Ljungberg (som vunnit OS med Svenska Kocklandslaget två gånger, utsedd till Årets Konditor och gjorde Kronprinsessan Victorias bröllopstårta) hur man gjorde nougatine, en sorts mandelknäck. Och hur man kunde forma detta till små skålar. Super coolt! Se bilder längre ner eller ännu hellre klicka in på länken under bilden och kolla in proffstipset.

Årets Sockerbagare.

Igår den 30e december skulle vår familj fira tidig nyår tillsammans med några av mina närmsta vänner, och detta blev ett jätte bra tillfälle att testa att göra dessa små skålarna. Tyvärr hittade jag inget recept men så här gjorde jag:

ca 2 msk glukos och 4 dl strösocker smältes under omrörning i en tjockbottnad gryta tills den blev gyllenbrun (ca 150 grader). 4 dl mandelmjöl som jag hade micrat lite (om den är kall stelnar sockret och blir klumpigt) hälldes i sockerblandningen. Rör runt. Häll upp smeten på bakplåtspapper. Lägg ett till ark bakplåtspapper ovanpå och kavla ut sockersmeten tunt. Se upp för smeten är jätte varm, men man måste göra detta medan smeten är lite varm och formbar. Skär eller stansa ut bitar. Lägg en nougatineruta över tex en mandelmusselform och lägg ännu en mandelmusselform ovanpå. Tryck. Tada! Sockerskålen är klar. Om man inte hinner forma smeten innan den stelnar kan man lägga den  ugnen en liten stund på 150 grader så blir smeten följsam igen.

 Glass, bär och chokladflarn blev kvällens dessert.

Nougatine-skålar kunde man fylla på i flera omgångar med alla möjliga sorters frukter och bär.

Nougatine enligt Allt om mat
Ingredienser:

2 dl strösocker
120 g hasselnötter
1 msk osaltat smör
1 tsk jordnötsolja

1. Sätt ugnen på 250°. Rosta nötterna i mitten av ugnen, ca 5 minuter. Hacka dem fint.
Sänk ugnsvärmen till 150°.
2. Smält sockret i en stekpanna, utan omrörning, tills det är gyllenbrunt.
3. Häll i nötterna och rör till en jämn smet. Rör sedan i oljan och smöret.
4. Arbeta smet/degen på oljad rostfri bänk eller marmorskiva.
Kavla ut, med oljad kavel, så tunt som möjligt. Om degen kallnar för snabbt; sätt in den några minuter i 150° så mjuknar den.
5. Skär den i ca 5 mm breda remsor då den fortfarande är lite mjuk.
Låt svalna.

Slitna men fyllda av liv och minnen efter många års julfirande

Under stoj, stim och alla barnens skratt stannar min mamma och jag upp och beskådades granen. Granen är fyllt med kulor, muffins Högst upp i granen sitter det dekorationer som vi barn inte fick röra när vi var små. Dekorationer som har tillhört min mormors mor Elin Lundh. Slitna efter att år efter år förgyllt granen. Slitna men fyllda av liv och minnen.

 

14000 skinnbitar blir ett magnifikt konstverk.

I förmiddags var hela vår familj i Tureholmskyrkan i Sösdala och var på deras gudstjänst som hade temat "Julkrubban". Kyrkans barn spelade upp denna söta föreställning ut änglarnas perspektiv. Det var verkligen såå ljuvligt att se.

Man blir dessutom riktigt varm i hjärtat av att se så många grannar och flera av föräldrar till barnens klasskamrater där. Vår tro är den största grunden i våra liv.

Förutom att Tureholmskyrkan är en församling med fokus på Jesus, musik och att vara en öppen församling för alla (bibelorden lästes idag upp på svenska, engelska och arabiska) har denna plats en helt unik sak. En jätte stor och magnifik tavla.



Tavlan som finns att beskåda i Tureholmskyrkan i Sösdala heter "Så älskade Gud världen" och är gjord av Ingrid Ohrberg.

Konstverket från 1993 består av ca 14 000 gamla och nya skinnbitar (nappa och mocka) ihopsydda på en "nästan" vanlig symaskin! Tavlan, som är nästan 7 meter hög och 2 meter bred, består av 19 "bilder" ur Jesu liv.

Första bilden beskriver herdarna på ängen, de som först fick budet att en Frälsare hade fötts. De sista bilderna beskriver Jesu himmelsfärd och återkomst.

Ingrid Ohrberg arbetade i ca två år för att färdigställa konstverket. Hon bor och har en egen ateljé i Sösdala. Ingrid har arbetat med bilder i snart 35 år. Materialet har växlat under årens gång. Trä, sten, fossil, drivved, skinn, akvarell och akryl. 1993 erhöll Ingrid Ohrberg Hässleholms kulturstipendie.

Tavlan finns att beskåda varje söndag kl 10 (om inget annat står i den lokala tidningen). Man kan även ringa till expeditionen via 0451-60236 för att beställa guidad visning.

Informationen och stora fotot kommer från Tureholmskyrkan Tavlan

Pepparkaksfigurer

Då var pepparkakebakarsäsongen igång. Vilka härliga dofter som sprider sig i köket när plåten är inne i ugnen. Att leka med pepparkakedegen är verkligen härligt och man kan skapa nästan precis vad som helst. Det enda som inte är alls roligt med pepparkaksfigurer är det vrålvarma sockret som man använder när man sätter ihop figurerna. 

Bärgarn version 1

 

Bärgarn version 2

Att göra små lyckokakor i pepparkaksstil är både enkelt och väldigt mysigt. Fyll pepparkakan med små härliga budskap.

 

Pepparkakståg med vagn fylld med godis

 

Pepparkakor för den som tänkt fira jul i ett varmare land

Pepparkakssnöflingor

Grannsamverkan

Grannsamverkan.
Detta är ett jätte bra sätt att: 1. lära känna grannarna. 2. hålla tjuvarna borta.
 

Speciellt här på landet känns det viktigt att ha bra grannsamverkan. Skyltarna avskräcker tjuvarna för att ge sig på området, men bara de gör inte hela jobbet. Vi har ett bra nätverk där man snabbt kan nå varandra. Vi vågar öppet frågar varandra om ska det verkligen stå en liten lastbil på grannens infart medan de inte är hemma.

 

T.ex. en sen kväll förra hösten när jag var på väg hem från ett jippo ringde mannen och berättade att det hade varit någon ca två hundra meter bort som stått och lyst med sin ficklampa mot vårt hus. Personen hade sedan gått upp mot grannens fritidshus och ficklampan syntes där. Fritidshuset hade ett flertal gånger haft påhälsning av tjuvar. Jag var 2,5 km hemifrån och slängde snabbt ut på vårt kontaktnät ca "Någon är vid xxxxtorpet nu". Innan jag hann fram till fritidshuset hann två grannar upp min bil. Efter några minuter kom min man från andra hållet, och bara några minuter senare kom ytterligare en granne dit. Personen med ficklampan försvann troligen till skogs och vi markerade tydligt att vi kommer att försöka stoppa eventuella inbrott om vi kan. Givetvis måste allt ske på ett tryggt och säkert sätt.

Så kallade svampplockare som "letar svamp" bara runt skogsmaskinernas dieselpumpar blir välinformerade om att vi har grannsamverkan och att deras bilar blivit fotograferade. Vilket brukar leda till att de väljer att leta svamp på andra ställen. 

 

Tror för all del inte att det händer mer här än i andra samhällen. Tjuvarna finns tyvärr överallt, men vi gör vad vi kan för att störa deras framfart.

 

Vissa perioder blir det mer körningar på våra vägar och när vi träffas på nätterna brukar vi skoja om att vi borde ha fika med oss.

 

Vill ni veta mer om Grannsamverkan kan man gå in på: Grannsamverkan - samverkan mot brott