Jag är fast... helt beroende.

Jag är fast... helt beroende. Bara denna raden också... ska bara fästa den nya tråden... bara lite till.

Min svaghet just nu är att sy korsstygn.

 

När jag fick vårt andra barn köpte jag hem fyra julstrumpor från Ateljé Margaretha. "Kostade de så mycket och så var de inte ens färdigsydda?" var mannens kommentar. Nej det är ju hela grejen.

 

Av någon anledning levde jag fortfarande i bubblan att mammaledighet innebar någon form av LEDIGHET där jag skulle få tid att brodera julstrumporna. Strumporna jag köpte var de med otroligt många små stygn för de tyckte jag var finast. Nu är barnen snart 6,5 och 5 år, och i dagarna tog jag äntligen fram materialet till julstrumpa nr två.

 

Trots att det är kul att brodera är min prognos för att bli klar med alla fyra ca år 2030 ;-)

Mönstret måste vändas spegelvänt så alla strumporna blir åt samma håll. Lite trixigt men absolut värt det.

Ingen dator

Sen en tid tillbaka har jag inte kunnat logga in på min dator och det kändes först väldigt frustrerande. Där inne finns ju en hel del foton på familjen, och från Hela Sösdala Bakar, från höstens skiftningar i naturen. Där finns också en hel del underlag till bloggen. Material som skulle mailas ut till föräldrarna i samverkansgruppen. Dokument som behövs till mannens företag. Och mycket mer.

En dator underlättar verkligen när man ska söka information till Facebooksidan "Sösdala - en ort i utveckling".

Jag kände först en inre stress av att inte kunna logga in på datorn, men nu är det som det är och det är inte lönt att känna stress över det. (En vän kan eventuellt lösa problemet så informationen inte är förlorad för alltid). Visst är det konstigt och lite skrämmande att vi är så beroende av tekniken.